Tråddragning har en lång historia i regionen, och spelade en stor roll när företagandet började ta fart i skogarna runt Gnosjö i slutet av 1700-talet. När Sverige inte längre förde krig återvände många av vapensmederna från Jönköpings vapenfabrik till sin hembygd. Här tog de tillvara på sina djupgående kunskaper i järnbearbetning, och startade smedjor och tråddragerier.
Ett sekel senare var över 100 tråddragerier aktiva här i Gnosjötrakten. Från bruken i Götafors, Nissafors och Eckersholm bars järn till fots de 15 kilometerna till verkstäderna, och sträckan fick namnet ”Järnbärarleden” – ett namn som finns kvar än i våra dagar.
På den här tiden var tekniken enkel. För att undvika för mycket friktion på tråden smorde manin den med en fläskbit. Ett vattenhjul användes sedan för att dra tråden genom olika dragskivor med olika stora hål. Man drog tråden genom ett hål i taget, det ena hålet mindre än det förra, tills man hade tunnat ut metalltråden till önskad tjocklek.
Ett frö var sått, till det som skulle bli en omfattande tillverkningsindustri, och det som skulle komma att kallas för ”Gnosjöandan”.
Dagens teknik kring tråddragning är i grund och botten densamma som på 1800-talet. Fortfarande används dragskivor, eller dragjärn, försedda med koniska hål genom vilka tråden dras till rätt tjocklek. Fläskskivan är dock sedan länge ersatt med andra smörjmedel, som t.ex. ett särskilt pulver som används vid torrdragning eller oljor och emulsioner vid våtdragning.
Planerar du att ta fram trådbackar eller hyllor till ditt företag? Här på Heijel får du bästa tänkbara hjälp. Vi levererar prisvärda produkter, oavsett om du vill ha standardprodukter eller önskar en egen design på dina produkter.
Kontakta oss idag för en diskussion och offert!